MsMatronic

Min brors färstmö Linda är världens sötaste och raraste tjej. Helt genomsnäll och go. Hon skulle inte kunna göra en fluga illa... Träffade henne och hela min familj i helgen när jag var på  min kusen Johans bröllop i örebro. På söndagen hann vi hänga en stund allihopa och åt hotellfrukost,  for till mormors och morfars grav och gamla hus, och åt mors dags lunch.. när det var dags för mig att fara tillbaka hit med tåget så blev jag ledsen, som jag alltid blir när jag ska ta farväl av min familj.

igår fick jag ett jättefint vykort på mailen från Linda, med följande text:

Du ska se att allt kommer ordna sig
Det finns så många människor som älskar dig

Du får alla runt omkring dig att le
All lycka på jorden skulle jag dig vilja ge

Jag vet hur det känns att vara långt ifrån nära och kära
Det är en stor sorg som är svår att bära

Men snart kommer solen att skina just på dig,
Och du kommer att få allt man kan önska sig.

Kram!

Lilla Linda... hon har skrivit en dikt med rim till mig! kämpat och funderat... för att trösta mig.... Jag har läst det då och då sen jag fick det.... och det får mig att gråta varje gång.... Jag måste ringa henne och tacka!! Hon är så underbar!! Tack Linda.

Jag vet inte hur Hasse har det nuförtiden, men jag minns en tid då han verkligen supervantrivdes på sitt jobb... han ogillade sitt jobb otroligt mycket, i alla fall var det ett sådant intryck man fick. Han ville inget annat än att lyckas få ett friår och fara utomlands och bara resa runt och uppleva saker. haha.. ofta berättade han saker som hänt på jobbet, alltid med en suck.. när det var klart att vi skulle åka till Japan så berättade han hur "kärringarna" på jobbet hade reagerat inför att han skulle vara ledig med följande mening: "Men!!! då missar du ju INSPIRATIONSTRÄFFEN I SÄFFLE!!!" precis som om Hasse skulle bli jätteledsen att resan lyckades bli så timad att han missar detta event, och att han sedan skulle gå hem och vilja boka om turnén i Japan, eller be bandet skaffa sig en ny gitarrist... han hade ju ändå en inspirationsträff i säffle att gå på med sitt jobb! Detta var den första reaktionen som kom från arbetskamraterna... inte "men guuud va häftigt, och oooj vad kul!!" nej nej.. enbart oro för utebliven inspiration.

Senare hade han stått i en hiss med en annan "kärring" som frågade: "jaa när var det nu du skulle till AFRIKA på turné??" varpå han svarade: "JAPAN, jag ska till JAPAN!!" och så tänkte han irriterat och suckandes för sig själv; "herregud, man åker inte till AFRIKA på turné, jag måste hitta ett annat jobb!!!"



Hasse i turnébussen

Hasse och jag i logen innan spelning

Telefonsamtal mellan bredbandsbolaget och mig kl. 15.56 idag.

Jag: Ulrika
BB: Är det Ulrika?
Jag: ja
BB: Hej Ulrika, det här är David på bredbandsbolaget
Jag: hej hej
BB: Du är kund hos oss på bredbandsbolaget, stämmer det?
Jag: ja, det stämmer
BB: Ja, och nu är det såhär Ulrika, att eftersom du har  varit en sådan bra kund hos oss ett tag här nu så har vi bestämt oss för att ge något tillbaka till dig, för att visa vår uppskattning!!!
Jag: jasså okej...
BB: Du är alltså UTVALD och ska få en present av oss!! GRATTIS!!!
Jag: Öhhh.. okej?
BB: (säger triumferande) du ska nämligen få Viasat Guld-paketet hemskickat till dig!! (räknar upp en massa kanaler som paketet innehåller) Så det är bara att gratulera!!
Jag: jaha, okej...
BB: Så vi kommer att göra såhär.. att vi skickar hem en box till dig, helt gratis!! plus att vi just för dig, Ulrika, har tagit bort startavgiften på 700 kr! Och dessutom har vi tagit bort månadsavgiften för de första tre månaderna!! Detta gör att hela paketet är värt ca 5000 kr!!!!!
Jag: jaha, och efter de tre månaderna då??
BB: ja först i september kommer du få en månadsavgift som dessutom är kraftigt reducerad!! Den kommer aldrig att komma upp i det normala fyra-till-femhundra utan den landar på endast 299 kr!!!  Och inte nog med det så har vi lagt till en extra kanal till paketet!! kan du gissa vilken det är???
Jag: ÖH.... Nej?
BB: Det är SF BIOKANALEN!!!!!!!
Jag: jaha...
BB: Så nu kommer du alltså att få tillgång till alla SF-filmer!!!!!!!!!!
Jag: jaha.... jaha okej, så det här ska jag alltså få av er nu..?
BB: jajemensan eftersom du har varit en sån fantastisk kund hos oss!!
Jag: jaha, men om jag inte vill ha det då?
BB: (ger ifrån sig ett ljud som låter som en blandning mellan en fnysning och ett kort skratt) HMMMPFF!! du kan inte mena allvar?? det är ju jättebra kanaler!!
Jag: jo jag menar allvar. Om jag inte vill ha det kan jag säga upp det innan september då?
BB: Det är ju då en bindningstid på 24 månader och så har du 3 månaders uppsägningstid.
Jag: Så om jag inte vill betala för det så måste jag säga upp det typ nu?
BB: Nej, du kan inte säga upp det förrän den 21:a månaden eftersom bindningstiden är 24 månader och uppsägningstiden 3 månader. Men det finns inte en chans att att du kommer vilja säga upp det!! Du kommer att ÄLSKA de här kanalerna nu hela juni, juli, augusti!! så mycket att du inte kommer vilja vara utan dem i September!!
Jag: jag är inte intresserad.
BB: VA??? Varför inte det?? (låter totalt oförstående)
Jag: Nä, jag är nöjd med de kanaler jag har idag så du behöver inte skicka mig någon box.
BB: (surt) Okej hejdå
KLICK

Ärligt talat.... vad tror de egentligen?? att jag är dum i huvudet?? Jag undrar hur många de lyckas få att nappa på detta genom att säga att man ska FÅ en GÅVA från dem SOM TACK för att man är kund hos dem.... när de i själva verket säljer någonting!! De borde istället säga "ja, du är ju kund hos oss och nu vill vi gärna lura på dig fler månadsfakturor genom att säga att du ska få det av oss!" På tio månader har de tjänat in de där 5000 kronorna han påstod att paketet var värt, och sedan är man bunden ytterliggare tio månader...

Jag gillar vändningen på det här samtalet då denna försäljningskille på svenska med brytning hetsigt och övertygande, glatt och snabbt berättade om hur fantastiskt allt var med detta paket!!! när jag sedan säger att jag inte vill ha så blir han sur och klickar mig i örat. haha. först blev jag hyllad och hissad som en fantastisk kund, och sen var jag tydligen inte värd något alls.

Pappa berättade att det där är en ny grej som företag har börjat med.. han hade tydligen haft fyra sådana samtal på kort tid... där de ringt och sagt att de ville tacka honom för att han varit en sådan trogen kund...  han hade t.ex. fått ett samtal av ett företag han handlat cd-skivor av förut. Nu ville de visa honom sin uppskattning genom att skicka en DVD-serie om rovdjur... Och han skulle bara behöva betala portot på den första! Tillsammans med DVD:n kom det dessutom med en liten bok om varje djur... det första djuret var tigern, och försäljaren hade sagt att "De här DVD-filmerna kommer du verkligen att tycka om!!"

Nästa gång de ringer och berättar vilken bra kund jag är så ska jag stoppa dem vid den komplimangen och bara mjölka dem på fler... -Åh tycker du det? Att jag är en fantastisk kund? Och så ska jag haka upp mig vid det och inte lyssna på något annat.... -Men du, skit i telefonabbonemanget, kan du inte berätta mer om mig istället!??? Berätta mer om min storhet!!!

Tomas. En härlig vän jag sällan träffar. Senaste gången var i oktober när jag for hem till Falun. Han är rolig Tomas. En härlig prick. Som vi har skrattat och skojat genom åren... vi gick i samma gymnasieklass och utan han hade gymnasiet garanterat inte varit lika roligt.

Här kommer två bilder på Tomas...

I aftonbladet kunde man idag läsa om ett par som var besvikna för att de inte fick döpa sin son till PRIPPS. "Ja, när han kom ut såg vi direkt att det var en liten Pripps!"

VA????

Vad är grejen med att folk måste döpa sina barn till konstigheter??? varför är det trendigt att barnen ska heta något ovanligt? är det för barnets skull eller för sin egen skull som man döper sitt barn till något orginellt? "åh, vår lilla Mango, visst är han fin?" eller "har ni sett vår lilla tjej, hon ska heta Grus!!" vad hände med Elin, Anna, Frida, Therese, Maria? är de namnen helt ute? för tråkiga? Så hette minsann alla när jag växte upp!! ...hmm...  Nu hör jag att jag låter som en pensionär igen... ;-)

På internet hittade jag en lista över ovanliga förnamn, som förekommer i Sverige. Här är bara några få exempel: Nallemaja, Puck, Barbapappa, Fnatte, Gay-Olof, Mulle, Midget.... (haha... M-M-M-M-MIDGET!!, vad tror du om det namnet till din framtida son, Mariah???:-)) favoriten var dock ändå Sylta!! haha. man kan heta Sylta!! Finns en kvinna i Sverige som heter det i förnamn! weeeee. jag undrar om hon bor i Sylte och käkar kalvsylta på söndagar!??

Skatteverket vägrar i alla fall att godkänna namnet Pripps, vilket familjen tyckte kändes HEMSKT! de var ju så inställda på namnet Pripps!! hela denna besvikelse resulterade i en artikel i aftonbladet, där de berättar att sonen istället får heta Izac Thilo. Det var alltså "Thilo" som stod i tur i namnkön om Pripps inte blev godkänt.  

Avslutar med att citera föräldrarna från aftonbladetartikeln: "Det kändes hemskt i början. Vi var inställda på Pripps, när vi såg honom för första gången så var han en Pripps".


Helt otroligt.

Vinter till Vår - Vår till Vinter?

När jag hör att det är snö i Falun känner jag mig ganska nöjd med att bo här at the west side of sweden. Dock har vi det rätt kyligt här också. Väderleken är sannerligen tokig nuförtiden.

Såg just tre kronor torska mot Finland med 4-0. Det blev inget bronSCH som kommentatorn uttalade det. Det var i alla fall den tråkigaste match jag sett på länge. Hände ju ingenting. Annat var det sent igår när vi mötte Kanada!! grymt spännande!! Ser nu istället fram emot VM-finalen imorn. Ryssland-Kanada. Kan bli en riktigt bra match!!

Mina grannar är tråkiga. Ingen hälsar. Jag har börjat hälsa överdrivet käckt på alla jag möter. De tittar konstigt på mig. Svarar förvånat "hej" med chock i blicken. Varför är det så? De enda som är trevliga är herr och fru Engström. Kurt vet jag att han heter, för han står med i styrelsen. Det är Kurt man ringer om man vill hyra festlokalen. Fruns namn har jag glömt. De är i alla fall alltid jättegoa mot mig, hälsar och ser glada ut. Igår fick jag lukta på fru Engströms fina bukett med liljekonvaljer. Och för ett par månader sedan bad jag dem om hjälp med att hitta förrådet. De följde mig ner i källaren och visade mig alla skrymslen och vrår, hjälpte mig att hitta mitt förrådsutrymme och uppmuntrade mig till att se mig omkring, testa att öppna dörrarna med min nyckel osv. Kanske ska jag bjuda över dem på fika någon dag. Eller är det kanske lite väl?

Såg en underbar liten tant på Ica idag. Hon var så söt och långsam, ute och handlade alldeles själv... Och tid tog det, hela proceduren i kassan... kassören fick snällt förklara för henne hur det var med hennes växel, för hon plockade med mynten i myntskålen där de kommer ut, och hon kunde inte förstå varför det inte fanns nån tia där... och så läste hon på kvittot och plockade med sina pengar... länge länge... Hon tog ut pengar över beloppet. Femhundra kronor. Så frågade hon om hon inte kunde få en femhundralapp istället för fem hundralappar, varpå kassören svarade att det tyvärr inte gick med hans sedelmaskin...

Blått hår hade hon (pensionärer ska ju alltid envisas med att överkonsumera silvershampoo, tills håret blir lila eller blått, jag fattar inte varför de aldrig lär sig!!!!) och kutrygg... Hon hade en riktig puckel på ryggen. Att se henne gjorde mig både glad och rörd på något vis. Jag kom o tänka på en mycket gammal tant som jag o Petter såg i Japan. Hon var otroligt liten, och böjd på mitten. Jag skojar inte, hennes kropp var som en båge, och där gick hon med käpp. Men det är inte så konstigt, hon var gammal, och kvinnans ställning i Japan har inte direkt varit stark... hon har bugat sig mycket i sina år, aldrig sträckt på sig.. Man ojar sig alltid när man ser gamla pensionärer med dålig hållning... "oj oj oj" säger man för sig själv.... "oj oj oj, hur ska det här nu gå..."

Idag var inget undantag.... oj oj oj... där stod den gamla tanten och plockade länge, länge med sin plånbok.... kvitton och pengar... väskan och rullatorn... medan varorna bara låg där.... det var som om hon hade en lång ritual av förberedelser innan hon kunde börja packa.. Killen i kassan fick lite svårt att göra plats för nästkommande kunders varor, speciellt om det är mycket så gäller det ju att man håller isär varorna så de inte blandas med någon annans. jag stod i kassan bredvid och väntade på min tur medan jag iakttog detta och det enda jag kunde tänka på var "Men varför är det ingen som hjälper henne!!? herregud, ska det vara så svårt att erbjuda sig att packa, så att hon slipper plocka allt själv..." Men icke. Jag såg henne ta fram en medhavd plastpåse och börja packa, långsamt långsamt... så småningom hade jag betalt och packat mina grejer, och när jag tittade över till tanten hade hon bara en sisådär fyra varor kvar... men när jag såg hur hon kämpade med att lyfta ett paket tvättsvampar (alltså såna i papper, lätta som pappersnäsdukar) så gick jag dit och sa "Hej, ska jag hjälpa dig att packa?" Oh nej oh nej det gick ju så bra, hon behövde ingen hjälp. Jag lyfte dock en liter tung nyponsoppa åt henne, och frågade henne om allt fick plats.. Oh ja det fick plats på rullatorn alltihopa, det var inga problem. Jag hade aldrig ögonkontakt med henne, hon var så framåtböjd att hon inte ens tittade upp.

Efter en stund såg jag henne sitta på en bänk och vila lite, fortfarande plockandes med alla påsar, och plånbok, och väskan och grejer... och jag kunde inte låta bli och tänka på hur det blir när jag själv blir gammal.... jag kommer nog också vara en sån där tant som ska klara mig själv, inga problem!!! och lägger fem timmar på att ta mig till affären och hem igen med min rullator med alla kassar på, som en stor cirkus. Och tänk om det är det enda spännande man har i livet då? att gå ner på stan och handla matvaror.... komma ut, träffa folk...  Och sen kommer man hem helt svettig och då duschar man och tvättar håret med silverschampoo och låter det verka alldeles, alldeles för länge.

Snackade med Elin på msn ikväll. Elin är en av tjejerna jag bodde med i London. Vi snackade en hel del minnen, och det slog mig hur mycket jag saknar den tiden... okej, jag saknar inte allt, men det känns lite ledsamt att veta att den tiden är förbi och aldrig kommer tillbaka... Det är just därför man aldrig ska ta dagarna för givet, utan vara tacksam för dem, för de kommer ju aldrig åter.

Tänk när Elin o jag kom hem på natten efter en kväll ute och var hungriga och aggressiva på mat... kom på den briljanta idén att vi skulle rosta bröd med Mazdaks nya fina brödrost.... lyckades dock inte så bra, brödet fastnade och blev bränt och vi skakade och skakade och använde annat diverse våld för att få ut det.... nästa morgon sa Elin: "Det skulle inte förvåna mig om vi hade sönder Mazdaks brödrost inatt... fan vi skakade ju den som om den vore en JÄVLA MARACKAS!!" haha. Vi sa inget till Mazdak, utan låtsades som ingenting, och han märkte aldrig nåt, så den där stackars brödrosten var nog rätt så tålig ändå...

Eller när någon av Mazdaks alla morbröder REZA ringde och Mariah svarade... och han pratade tyska och bara fortsatte upprepa sitt namn...: REE ZAAAA.. hahaha

Andra exempel på skoj från London-tiden:
Bajset i trappan
Burkan som alltid ringde på vår dörr
Diskussionen om hur exakt det går till när man bleker anus
När Elin låg på toaletten och spydde/skrattade/fes när Nicklas föräldrar kom på besök




Bilder från lägenheten i London!

Äntligen är jag, Cissi och Christine klara med vår A-uppsats "kopplingen mellan ledarskap och prestation"! den ska bara läsas igenom i helgen av fräscha ögon/hjärnor innan den skickas in. Våra ögon/hjärnor var inte särskilt fräscha efter en tolv timmars lång arbetsdag idag kan jag säga... Detta märktes på slutet då Cissi skrev att vi ansåg att "chefen bör vara snygg och ha en fast liten stjärt för att få sin personal att prestera på bästa sätt"...  arbetet benämndes också som "Rajtan tajtan för vuxna", och så blandades givetvis diverse LOL-Björnar in här och var. 

Vi har iaf gjort ett grymt bra jobb, och samarbetet har funkat kanon!! vi reflekterade över det ikväll, när vi funderade på att hänga med varandra ytterligare efter att vi jobbat klart, då vi kanske egentligen borde vara trötta och irriterade på varandra. Det är väl ett bra bevis på en bra arbetsgrupp!!? :-)

Just hemkommen från stan och Smulan där vi satt ett gäng och såg Sverige-Danmark. 8-1 slutade matchen men vi gick när det stod 6-0..

Kul att hockey-VM är igång, men det känns rätt avslaget i år... reflekterade över detta med föräldrarna i helgen när de var här... vi såg vitryssland-matchen tillsammans, och vi kände att det inte alls kändes lika kul som det brukar.. förmodlligen beror det på att det går så himla sent... nu är det maj och varmt, (idag har jag kunnat gå i bara t-shirt), så ishockey känns rätt off just nu.. sen tror jag att det beror på att vi har ett halvbra lag i år... det känns inte så övertygande liksom.. ryssland-tjeckien häromdagen var mycket roligare ishockey.

Men på något sätt är det alltid speciellt att se tre kronor spela i VM. Nu är ju Lundqvist på plats i alla fall, och förhoppningsvis kan han spika igen ordentligt.

HEJA SVERIGE!!!

George: What's the deal with Aquaman? Could he go on land, or was he just restricted to water?
Jerry: No, I think I saw him on land a couple times.

Vad skulle jag göra utan mitt kära Seinfeld? Tänk att det alltid kan få mig på gott humör!!  Femman får aldrig någonsin sluta visa det!! Favoritscenen är när George är på fest och det blir bråk vid chipsskålen för att han dubbeldippade!!

		[George, attending a wake, takes a large tortilla chip, dips it into a bowl of what appears to be sour cream, takes a bite, dips it into the bowl again, and then eats the remainder of the chip.]
Timmy:		What are you doing?
George Costanza:		What?
Timmy:		Did, did you just double dip that chip?
George Costanza:		Excuse me?
Timmy:		You double dipped a chip!
George Costanza:		Double dipped? What, what, what are you talking about?
Timmy:		You dipped a chip. You took a bite. And you dipped again.
George Costanza:		So?
Timmy:		That's like putting your whole mouth right in the dip. From now on, when you take a chip, just take one dip and end it.
George Costanza:		Well, I'm sorry, Timmy, but I don't dip that way.
Timmy:		Oh, you don't, huh?
George Costanza:		You dip the way you want to dip. I'll dip the way I want to dip.
		[George grabs another chip, dips it, takes a bite and begins to reach for the dip as Timmy grabs his hand.]
Timmy:		Gimme the chip!
		[An all-out brawl breaks out between George and Timmy.]

Är det okej att dubbeldippa? vad tycker ni?

Vem mötte jag i fredags på väg hem om inte Polkagrisemil! haha. Har inte sett han på nio månader. Han var lika rolig som vanligt så det var skoj. Vi har en del interna skämt han o jag. I sommar skulle han hem till Gränna och jobba med.. gissa vad!!? :-) haha.

Förresten var det första gången jag liksom "sprang på någon på stan" som inte är någon av mina klasskamrater. Det kanske betyder att jag är påväg att bli en riktig Trollhättebo?? ällä??

Detta inlägg existerar ENDAST för att bräcka Miss Mariah.

Jag räknade mina skor idag. Jag har 31 par skor. Räknade mina klänningar/tunikor också. Jag äger 41 st klänningar/tunikor.

Visst är det konstigt att trots att man har mängder av kläder och skor, så kan man stå på morgonen och säga "Näääh jag har VERLIGEN INGENTING att ha på mig!!!"

Idag på bussen hem får jag se att den gamla damen mitt emot mig har fått en liten spindel i sitt hår. Så jag, framfusig som jag är, vinglar helt enkelt fram i bussen och säger "Du har fått en spindel i håret, låt mig hjälpa dig!" Mitt när jag står där och plockar och tar i hennes hår så slår det mig hur sjukt osvenskt det här är. Man gör inte så i Sverige. Inte heller hade jag någon bra taktik för spindeln bara for längre ner i huvudet på henne. Hennes hår var lite sådär svintoaktigt, ni vet, så det var svårt att få tag i spindeln utan att dra för hårt i håret, så jag gav helt enkelt upp. haha. Ge upp.. Hur shysst är det?? jag menar; "Hej, du har fått en spindel i ditt hår" krafs krafs, "Oj då nu for den ner i hårbotten på dig.... jaja... den hittar nog ut själv.." Hade det kanske varit bättre om jag inte sa till alls? det man inte vet har man ju inte ont av menar jag. Nu tittade istället damen på mig med skräckfyllda uppspärrade ögon och sa "Är den STOOOR??? För jag hatar spindlar!!!!" jag var lite frestad att hålla upp min knytnäve och säga "Så här stor!!" men jag var snäll och visade spindelns rätta storlek, som var mindre än ett tändstickshuvud.

När jag satte mig igen såg jag att folk runt omkring mig fnissade, och jag funderade på om detta var ett pinsamt ögonblick? borde jag känna mig utskämd? Så för att slippa sitta och låtsas som ingenting, och för att ha något att sysselsätta mig med, så tog jag upp telefonen och ringde ett samtal.

Här är kvinnan vars stagename jag har knyckt till min blogg :-) Ms Ana Matronic (Eller Ana Lynch som hon egentligen heter) En grym kvinna som jag beundrar för hennes styrka, åsikter, kaxighet, humor, och framförallt scenoutfits:-) hehe. Har sett henne live två ggr och hoppas på fler.